Pigghaj

Det hörs på namnet att den här hajen är vass. På ryggens två fenor sitter vassa taggar. Pigghajen vandrar i stora stim längs kusterna och är Sveriges vanligaste hajart, men samtidigt en av de mest utsatta och sårbara. Kanske har du ätit pigghaj – den serveras nämligen som en populär maträtt. Men trots att hajen är så vanlig finns det fortfarande många obesvarade frågor om dess liv i atlanten.

Taggig haj

Pigghajen är en relativt liten haj med stora ovala ögon och bra syn. Som fullvuxen blir den 100-120 centimeter lång och väger upp till 15 kilo. Den har en långsmal grå kropp, är vit undertill och har vita prickar på sidorna. Pigghajen har två ryggfenor med varsin kraftig tagg som är giftig. Genom att slänga med stjärten kan pigghajen försvara sig med taggarna. Giftet är svagt och relativt ofarligt för människor, men det kan orsaka en allergisk reaktion som kräver sjukhusvård.

Årsringar

Pigghajens giftiga taggar växer under hajens hela liv och skapar en slags årsringar. De som bildas på vintern är mörka och tunna, de som bildas på sommaren är ljusa och breda. Ringarna kan därför användas för åldersbestämning. Metoden fungerar bäst på yngre individer. Äldre hajars ringar kan blekna, slitas eller överlappa. Därför är det svårt att veta hur gammal en pigghaj kan bli. Åtminstone 40, men kanske uppåt 75 eller 100 år gammal.

Foto: Magne Flåten.

Hajar i stim

Pigghajen är ett rovdjur som äter i stort sett alla fiskar som är mindre än den själv. Den simmar i stim under jakten på föda. Genom att röra sig tätt i stora grupper skyddar sig samtidigt hajarna mot större rovdjur som sälar och stora torskar. Stimmen kan bestå av hundratals, kanske tusentals pigghajar som verkar dela in sig efter storlek och kön. Unga honor och hanar som ännu inte har blivit könsmogna tycks hålla ihop.

Atlantens vanligaste haj

Pigghajen är troligen världens mest talrika haj och lever i både norra och södra Atlanten. I svenska vatten förekommer pigghajen på sensommaren nära kusterna i Skagerrak och Kattegatt. Med hjälp av märkning har forskarna sett att pigghajar i europeiska vatten troligen tillhör en och samma population. Stimmen förflyttar sig säsongsvis längs kusterna men kan också göra långa vandringar, eller till och med korsa Atlanten. I Stilla havet finns en närbesläktad större art (Squalus suckleyi) som tidigare ansågs vara samma.

Lång dräktighet

Liksom flera andra hajar växer pigghajen lång- samt och lever länge. Det tar minst 12–13 år innan honorna blir könsmogna. Dessutom har arten en av djurvärldens längsta dräktighet. Det tar 2 år för äggen att bildas. Efter befruktningen tar det 4–6 månader innan äggen kläcks i livmodern, där ungarna blir kvar i ytterligare 14–16 månader. Under tiden bildas nya ägg som kan befruktas när den tidigare kullens ungar fötts. Ungarna föds i grundare vatten och kan vara upp till 13 individer i en kull.

Jakten på pigghaj

Under 1900-talet fiskades pigghajen så intensivt att beståndet i östra Atlanten var nära att kollapsa. Efter särskilda fiskeförbud inom EU från 2010 till 2022 återhämtade sig beståndet något, men långt ifrån fullständigt. Sedan 2023 är ett begränsat fritids- och sportfiske tillåtet och endast 25% av fiskekvoten fiskades enligt statistik från samma år. Men även små mängder fiske kan få stora konsekvenser eftersom pigghajen växer långsamt. Många av de hajar som föddes under det tolvåriga fiskeförbudet har sannolikt inte hunnit få egna ungar ännu. Dessutom simmar pigghajar i stim av grupper indelade efter storlek och kön. Ett riktat fiske mot stim kan alltså slå hårt mot hela beståndet.

Foto: Ecomare/Salko de Wolf.

Pigghaj på tallriken

Pigghajen har länge varit en omtyckt matfisk, men sällan under sitt riktiga namn. I Sverige såldes den förr som havsål eller nordsjöål, ofta rökt. Den har också använts i djurfoder, men mänsklig konsumtion är troligen den huvudsakliga användningen av all pigghaj som fiskas idag. I Storbritannien serveras den fortfarande som den populära maträtten fish and chips, men då under namn som rock salmon eller huss.

Vanlig som bifångst

Pigghajen har genom åren varit den mest fångade arten av broskfiskar i Sverige. Den förekommer ofta som oönskad bifångst när andra arter fiskas med bottentrål, nätfisken och långrev. Sedan 1 januari 2026 omfattas all pigghaj av landningsskyldighet, om den fångas i svenska vatten av yrkesmässigt fiske. Det innebär att all fångst – även bifångst – måste tas i land och räknas av mot fiskekvoten. Syftet är att öka kontrollen och förvalta skyddet av arten.

Tillbaka till utställningen Sharks, Camera, Action!

Toppbild: Christina Karliczek Skoglund.