Pigghaj

Det hörs på namnet att den här hajen är vass. På ryggens två fenor sitter vassa taggar. Pigghajen vandrar i stora stim längs kusterna och är Sveriges vanligaste hajart, men samtidigt en av de mest utsatta och sårbara. Hur många finns det egentligen – och hur mycket vet vi om pigghajens liv under ytan?

Kännetecken

Pigghajen är en relativt liten haj. I svenska vatten blir den vanligtvis 100-120 cm lång. De har en långsträckt grå kropp, med vit undersida, och vita prickar på sidorna. De har stora ovala ögon, som är viktiga vid jakt. Den har också två ryggfenor, vardera med en kraftig tagg av förhårdnat brosk framför, vilken har gett arten dess svenska namn.

Taggarna vid ryggfenorna är giftiga och genom att slänga med stjärten kan pigghajen såra en angripare med taggarna. Giftet är svagt och ger oftast inga problem för människor, men det kan ibland orsaka en allergisk reaktion som kräver sjukhusvård.

Taggarna växer under hela hajens liv och de växer med en slags årsringar. Ringarna som bildas under vintern är mörka och tunna och de som bildas under sommaren är ljusare och bredare. Årsringarna kan därför användas för åldersbestämning. Metoden fungerar bra för yngre individer, men för äldre hajar kan ringarna vara svårare att tolka eftersom de bleknar, slits ned eller överlappar varandra. Det är därför svårt att veta hur gamla pigghajar kan bli, men åtminstone 40 år och kanske upp mot 75 år.

Pigghajar är vandrande hajar och söker ofta efter föda i stim. Genom att förflytta sig i stora stim när det finns stor födotillgång får de också ett visst skydd mot större rovdjur. Stimmen kan bestå av hundratals, kanske tusentals individer som verkar dela in sig efter storlek och kön. De unga, icke könsmogna individerna, både hanar och honor, håller sig ofta tillsammans.

Utbredning

Pigghajen är troligen världens mest talrika haj. Arten är utbredd i både norra och södra Atlanten och i Stilla havet finns en närbesläktad större art, Squalus suckleyi som tidigare ansågs vara samma art som pigghajarna i Atlanten. I svenska vatten förekommer pigghajen i Västerhavet nära kusterna och under sensommaren går den in i Skagerrak och Kattegatt. Märkningsförsök har visat att populationen i europeiska vatten troligen är en enda, som förflyttar sig längs kusterna säsongsvis och ibland till och med kan korsa Atlanten.

Reproduktionen

Som en del andra hajar är pigghajarna långlivade med sen könsmognad, det tar minst 12–13 år innan en hona är könsmogen. Honorna föder levande ungar på grundare vatten och utvecklingstiden från att ett ägg bildas till färdig unge i honans mage är lång.

Pigghajen har en av de längsta dräktigheterna man känner till i djurvärlden: först tar det två år för äggen att bildas. Efter befruktningen tar det 4-6 månader innan äggen kläcks i livmodern. Ungarna blir kvar ytterligare 14-16 månader i livmodern tills deras gulesäckar är förbrukade. Under tiden bildas nya ägg som kan befruktas när den tidigare kullens ungar fötts. Honorna kan föda upp till 13 ungar i en kull.