Småfläckig
rödhaj

Mönstrad likt en leopard och utrustad med mörkerseende jagar den här hajen i grunda, dunkla vatten. Liten, smidig och skygg trivs den bäst i kustnära miljöer – inte på de öppna, djupa haven. Här på västkusten kan du hitta rödhajens ägg uppspolade på stranden, men trots att arten är vanlig, får du sällan syn på den.

Kännetecken

Småfläckig rödhaj har långsmal kropp med kort huvud och stora ovala ögon och kan bli upptill 100 cm långa. Deras mönster på kroppen fungerar som kamouflage. Huden känns ovanligt slät för att vara en haj, tack vare de små hudtänderna. Småfläckig rödhaj har ögon som är specialiserade för att se i svagt ljus, något som passar deras bottennära livsmiljö och nattaktiva jakt. Det gör att rödhajen kan upptäcka rörelser, kontraster och former även när det är skymning, natt eller när den rör sig i djupare, dunkla vatten.

De livnär sig på en mängd olika små fiskar, blötdjur, kräftdjur och ibland även döda djur. De är aktiv på natten och vilar under dagen på botten.
Småfläckiga rödhajar hör till de hajar som inte behöver inte simma hela tiden för att andas. De tar istället in vatten till gälarna genom ett litet hål bakom ögat som kallas spirakel. Spiraklerna sitter ofta högt på huvudet, vilket gör det möjligt för hajarna att andas även om de delvis har grävt ner sig i sand eller sediment.
Småfläckig rödhaj blir minst 14 år gamla, honor blir vanligtvis äldre än hanar.

Utbredning

Småfläckig rödhaj är en av de vanligaste broskfiskarna i Nordöstra Atlanten och Medelhavet. I Sverige är den bofast och förekommer spritt längs kusterna i Skagerrak och Kattegatt, (medan den är mer sällsynt söderut i Öresund och de danska Bälten). Arten finns också längs Europas och Afrikas atlantkust, (från Norge och Shetlandsöarna i norr till Senegal i söder), samt i Medelhavet och Svarta havet.

De kan anpassa sig till olika miljöer men lever oftast på sandiga, steniga och dyiga bottnar på 30–80 meters djup, i Medelhavet ner till 400 meters djup. De verkar inte sprida sig särskilt mycket utan stannar ofta i samma områden, vilket gör att olika grupper på olika platser inte blandas så mycket med varandra.

Reproduktionen

Småfläckiga rödhajar är äggläggande och ibland kan man hitta gamla äggkapslar uppspolade på stranden. Äggen har trådar som honan använder för att vira fast ägget i något till exempel tång eller gamla fiskelinor så att det inte driver iväg.
Fortplantningen pågår året runt. Äggkapslarna mognar två åt gången i honans livmoder och ungarna utvecklas i ägget i 8-9 månader. Under utvecklingen i ägget får ungen näring från gulesäcken. De nykläckta ungarna är 8–10 cm långa.

Trots att arten är mycket vanlig i Nordostatlanten och Medelhavet, vet vi ganska lite om var och när äggläggningen faktiskt sker i naturen. De flesta observationer kommer från akvarieförsök, där man har observerat äggläggning men inte kopplat den till naturliga miljöförhållanden.
Studier på fångna individer tyder på att ju större honorna är, desto fler ägg lägger de, uppemot 200.

Hot och utmaningar

Det finns idag inget riktat fiske på småfläckig rödhaj i svenska vatten och det är helt förbjudet att fånga och landa arten i Sverige. Men den fångas ändå ofta som bifångst inom hela sitt utbredningsområde. Som alla broskfiskar har arten en låg reproduktionstakt vilket gör den sårbar, även om den idag bedöms som livskraftig. 

Hur ser situationen för småfläckiga rödhaj i Sverige ut?

Den småfläckiga rödhajen är relativt vanligt förekommande vid västkusten, och har en av de mest stabila hajpopulationerna i hela världen. Småfläckig rödhaj är bofast och relativt vanlig i svenska vatten, främst i Skagerrak och Kattegatt. (har en av de mest stabila hajpopulationerna i hela världen.) Arten är relativt stationär, vilket gör lokala populationer känsliga för fiske. Det är helt förbjudet att fånga eller landa rödhaj i Sverige, men den fångas fortfarande som bifångst. Populationen bedöms idag som livskraftig, och bevarandeprojekt på Havets Hus i Lysekil stärker beståndet genom uppfödning och utsättning av märkta hajar.