Den här hajens ålder kommer med respekt. Den lär kunna bli omkring 400 år gammal – eller mer. En håkäring skulle alltså kunna vara född under Sveriges stormaktstid och samtidigt vara livs levande idag. Ändå är mycket av håkäringens liv okänt för oss människor. Hajen lever på ogästvänliga platser, i bråddjupa, iskalla hav där få andra större rovdjur klarar sig.
Stor djuphavshaj
Efter brugden är håkäringen den största hajen i nordiska vatten. En stor djuphavshaj med kraftig kropp, kort nos och små fenor – särskilt små och mjuka ryggfenor som kan hjälpa hajen att vara under is. Håkäringen blir ofta 3–5 meter lång och kan väga upp mot 1000 kilo. Hajen är mörkgrå eller brunsvart i färgen och känns igen på sina små ögon som är väl anpassade för mörker.
somniosus microcephalus
Namnet
Namnet håkäring kan syfta på hajhona. Det skulle också kunna vara en förvanskning av håskärding, där ”hå” avser haj och ”skärding” syftar på skära, såra eller stycka, vilket anspelar på hajens karaktäristiska bitmärken. Det vetenskapliga namnet betyder ungefär ”sömnigt litet huvud”.
Foto: Uli Kunz, Black Coral Film.
Parasit på ögat
De flesta håkäringar har en parasitisk hoppkräfta på sina ögon. Förr trodde forskarna att parasiten försämrade hajens syn kraftigt, men att hoppkräftans självlysande sken lockade byten till hajen. Detta har visat sig vara fel. Håkäringen blir inte blind, men drar heller ingen nytta av hoppkräftan. Hajen har flera välutvecklade sinnen och använder framför allt luktsinnet i jakten på föda.
Foto: Uli Kunz, Black Coral Film.
Arktiska oceanen
Håkäringen lever i arktiska hav. Nordatlanten och Norra ishavet, exempelvis kring Kanada, Grönland, Island och Svalbard. Den är en sällsynt gäst i Skagerrak och Kattegatt. Håkäringen trivs på 400–700 meters djup, i temperaturer mellan -1°C och 10°C. Den rör sig också uppe vid ytan och på långt mer än 2 000 meters djup. Förr trodde forskarna att den höll sig i begränsade områden, men håkäringen har visat sig simma långa sträckor, kanske 160 mil på ett halvår. Med hjälp av sändare har forskare sett att håkäringen simmar nära botten om dagarna och rör sig mer uppåt i vattnet om nätterna. Varför är en gåta, men kanske letar den mat?
Konsten att leva under is
Håkäringen är den enda hajen som kan leva under arktisk packis, vad vi vet. Hur kan den det? Förklaringen stavas TMAO. Håkäringens vävnad innehåller höga halter av urinämne och trimetylamin-N-oxid (TMAO) som finns naturligt i många fiskar och kräftdjur. Ämnena fungerar som en sköld inuti cellerna och skyddar dem mot kyla och högt tryck. Ju mer mer urinämne och TMAO en marin organism har, desto mer kyla och tryck kan den utstå. Ämnena gör samtidigt köttet giftigt. Små mängder är inte farligt för människor, men störremängder orsakar illamående. De försvinner dock efter några veckors jäsning och då serveras köttet som den traditionella maträtten kæstur hákarl (surhaj) på Island.
Äldst i havet
Håkäringen växer mindre än 1 centimeter per år och kan bli över 5 meter lång – det vill säga 500 centimeter. Detta tyder på en mycket längre livslängd än andra ryggradsdjur. För att försöka åldersbestämma håkäringar har forskarna använt en form av kol-14-datering av ögats lins på redan uppfiskade, döende hajar. I en undersökning 2020 upptäcktes att en särskilt stor håkäring var 392 ± 120 år. Alltså minst 272 år, men kanske så gammal som över 500 år.
Könsmogen runt 100
Håkäringen blir könsmogen ungefär när den blir 100–150 år. Det kan alltså dröja ett par människoliv innan en håkäring får sina första ungar. Forskarna vet mycket lite om håkäringens parningstid eftersom den aldrig har observerats. Hajartens dräktighetstid är också okänd, liksom hur stor en kull ungar är. Men vi vet att håkäringen föder levande ungar. Nyare forskning tyder på att Mittatlantiska* ryggen är en möjlig födelseplats och att ungarna är omkring 40 centimeter när de föds.
* Mittatlantiska ryggen är den längsta bergskedjan på jorden och 90% av den ligger i havet.
Långsam och snabb
Håkäringen simmar ofta långsamt för att spara energi, men kan bli mycket snabb under korta stunder vid jakt. Själva jakten har aldrig skådats av en människa. Men fynd tyder på att håkäringen aktivt jagar exempelvis säl och samtidigt äter as, såsom döda valar. Håkäringen tycks äta det mesta men födan domineras av bottenlevande fisk, särskilt torsk, havskatt, rockor, kolja och kräftdjur.
Stora bitmärken
Håkäringen lämnar karakteristiska bitmärken på sina byten. Märkena ser ut som om de vore gjorda av runda hålslag eller kakformar. Detta beror på att hajen har två helt olika typer av tänder i över- och underkäken. När hajen hugger, gräver den in sina spetsiga övertänder i bytet och roterar sedan hela kroppen. Underkäken fungerar då som en cirkelsåg som skär ut en perfekt rund köttbit – stor som ett människohuvud.
Foto: Uli Kunz, Black Coral Film.
Tillbaka till utställningen Sharks, Camera, Action!
Toppbild: Christina Karliczek Skoglund.
Aktiviteter
Alla aktiviteter