Håkäring

Den här hajens ålder kommer med respekt – den lär kunna bli omkring 400 år gammal, eller mer. En håkäring skulle alltså kunna vara född under Sveriges stormaktstid och samtidigt vara livs levande idag. Ändå är mycket av håkäringens liv okänt för oss människor. Hajen lever på ogästvänliga platser, i bråddjupa, iskalla hav där få andra större rovdjur klarar sig.

Kännetecken och utseende

Håkäringar är det längst levande ryggradsdjur vi känner till – de kan bli flera hundra år gamla. Håkäringar växer mindre än 1 cm per år och kan bli över 5 meter (500 centimeter) långa, vilket tyder på en mycket längre livslängd än andra ryggradsdjur. Äldre, obekräftade uppgifter talar om individer på över 7 meters längd, men kanske har man då sett brugd istället.

Utbredning och livsmiljö

Håkäringen lever under isen – den enda hajarten som vi vet kan göra det. Håkäringen lever vanligen på 400-700 meters djup, men ibland dyker den djupare än så. En håkäring fångades en gång med trål på nära 3000 m djup, nära den mittatlantiska ryggen. Tidigare trodde forskarna att den enbart var en bottenlevande art, men hajar som märkts med sändare verkar simma nära botten under dagarna och röra sig mer vertikalt i vattnet under nätterna. Kanske gör de detta för att leta mat, men det går inte att se något särskilt mönster i rörelserna.

De kan simma långa sträckor, mer än 1,5 landmil om dagen och de har dokumenterats flytta över 160 landmil på sex månader. Säsongsvisa rörelsemönster har dokumenterats och de går mot djupare och något varmare vatten under vintertid. Vi vet fortfarande mycket lite hur de rör sig under parningstid och det är möjligt att de vandrar ut mot djupare havsområden för att para sig och/eller föda ungar.

Reproduktionen

Det verkar som om de blir könsmogna först vid ca 150 års ålder, men parning har aldrig observerats hos håkäring. Deras dräktighetstid är okänd, men vi vet att de föder levande ungar. Håkäringar har inga moderkakor, så ungarna har istället en gulesäck som förser dem med näring. Hur många kullar en hona kan få, hur många ungar som föds i varje kull och var de föds är fortfarande oklart. Nyare forskning pekar mot Mittatlantiska ryggen som möjlig födelseplats. Ungarna är troligen 35-45 cm långa när de föds.

Hot och utmaningar

Håkäring har främst fiskats runt Nordatlanten för sin lever, vars olja har använts till belysning och kosmetika. Köttet är giftigt när det är färskt, men används ibland till mat och hundfoder efter särskild beredning. På Island fermenteras på detta vis dess kött till ”surhaj” (“Kæstur hákarl”). Arten förekommer även till viss del i sportfiske bland annat på Grönland och utanför Norge.

Eftersom den växer långsamt, blir sent könsmogen och föder få ungar, är håkäringen sårbar för överfiske. Håkäring klassas som akut hotad i Sverige och det finns idag inget riktat fiske på dem. Men de fångas ibland oavsiktligt i långrevsfiske och i trålar.