Brugd

Människor tror ibland att de fått syn på en livsfarlig vithaj, men det är brugdens stora ryggfena som skär genom vattenytan. Trots sin stora käft och skräckinjagande fena är brugden en stillsam haj som är helt ofarlig för människor. Den vandrar långsamt över Nordatlantens ytliga vatten och lever på plankton som hamnar i dess gap. Brugden är en av världens största fiskar men ändå – så gåtfull.

Stort gap

Idag är brugden världens näst största fisk, efter valhajen. En fullvuxen brugd blir 7–9 meter lång, väger 4–5 ton och kan troligen bli runt 50 år gammal. Du känner igen den på dess långa nos, små ögon och enorma gälspringor. Munnen kan bli över 1 meter bred och innehåller hundratals små tänder – som inte används för att bitas. I stället gapar bara brugden medan plankton filtreras genom de så kallade gälräfständerna. Dessa sitter i de långa gälspringorna och fungerar som ett finmaskigt nät, ungefär som valarnas barder.

Nordatlantens vandrare

Brugden är ovanligt anpassningsbar. Den klarar temperaturer från 0 °C till 30 °C och förekommer i stora delar av havet. Den föredrar tempererade hav och kan dyka ner på 1200 meters djup. I Nordatlanten rör sig brugden mellan flera marina miljöer – från kustvatten till öppet hav. Under somrarna syns den längs norska och brittiska kuster, där den söker plankton nära vattenytan. Om höstarna rör den sig gärna söderut mot djupare och varmare vatten kring Biscayabukten, Azorerna och Kanarieöarna. På våren återvänder de flesta norrut. Vissa brugder vandrar långt och korsar Atlanten, andra stannar i samma vatten året runt. Här på den svenska västkusten är brugden en sällsynt men återkommande gäst.

Luktar sig fram

Brugden simmar långsamt fram för att spara energi och lättare upptäcka plankton. I jakten på föda använder den främst sitt luktsinne och kan troligen känna doften av dimetylsulfid, ett ämne som frigörs när djurplankton betar på växtplankton. Brugden använder även sitt elektriska sinne. Med hjälp av receptorer i små geléfyllda porer på huvudet och nosen (Lorenzinska ampuller) kan hajen uppfatta planktonens rörelser.

Eftertraktad lever

Brugden har en stor lever som kan hålla den vid liv länge utan föda, genom att lagra energi. Levern utgör 25% av brugdens totala vikt och kan därför väga över 1 ton på en fullvuxen haj. Levern är rik på olja som förr i tiden användes som bränsle i oljelampor. Idag används hajolja (som innehåller squalane) fortfarande inom kosmetika, hälsokost och läkemedel. Därför förekommer fortfarande jakt på många hajarter i olika delar av världen.

Brugdens gälar, foto: Shane Wasik.

Jagad jättehaj

Brugden har länge varit hårt jagad av människan, framför allt för dess lever. Eftersom den simmar långsamt uppe vid ytan är den en enkel måltavla för harpunfiske. Genetiska studier visar att lokala grupper av brugder gärna återvänder säsongsvis till samma platser för att söka föda. Det gör dem förutsägbara och sårbara för intensivt fiske. Det händer dessutom att brugder simmar i stora familjegrupper, ibland så stora som uppåt hundra individer. Då kan lokala populationer slås ut på kort tid.

Ej rödlistad men starkt hotad

På 1950-talet utrotades nästan brugden helt av det intensiva fisket. Idag har forskarna svårt att säkerställa antalet individer. De flesta uppskattningar bygger på observationer uppe vid ytan, men hajarna tillbringar långa perioder nere i djupet. Brugden är endast en gäst i svenska vatten, därför finns den inte med på den svenska rödlistan. I europeiska vatten anses brugden vara »starkt« hotad och arten är globalt skyddad enligt IUCN:s rödlista. Därför är inget kommersiellt fiske tillåtet. Ändå påverkas brugden negativt av bifångst, klimatförändringar och marint skräp.

Tillbaka till utställningen Sharks, Camera, Action!

Toppbild: Christina Karliczek Skoglund.