Brugd

Människor tror ibland att de fått syn på en livsfarlig vithaj, men det är brugdens stora ryggfena som skär genom vattenytan. Trots sin stora käft och skräckinjagande fena är brugden en stillsam haj som är helt ofarlig för människor. Den vandrar långsamt över Nordatlantens ytliga vatten och lever på plankton som hamnar i dess gap. Brugden är en av världens största fiskar men ändå – så gåtfull.

Kännetecken

Brugden är världens idag näst största fisk efter valhajen. Den blir oftast upp till 7-9 meter lång, väger som fullvuxen 4-5 ton och kan troligen bli upp till 50 år.
Den långa snabellika nosen, de små ögonen och de enorma gälspringorna är typiska kännetecken. Munnen kan bli över en meter bred och innehåller hundratals små tänder (0,5 cm långa) – men de används inte för att äta. I stället filtreras födan genom gälräfständer, som fungerar som ett finmaskigt nät. Dessa sitter i de långa gälspringorna. Forskare tror att gälräfständerna byts ut på vinter, men varför vet man ännu inte.

Brugden föder levande ungar, kanske under perioder de vistas på större djup då de möjligen också fortplantar sig. Fortplantningen har aldrig observerats direkt, och även här finns många obesvarade frågor. Ibland har brugder observerats rulla runt tillsammans vid ytan, kanske som en del av fortplantningen, men vi vet inte. Men sändare på några av dem har gett detaljer om deras långa vandringar och om hur de dyker och söker efter föda.

Utbredning

Brugden finns i tempererade delar av världshaven och kan leva i en rad olika marina miljöer – från kustvatten till öppet hav och från ytan ner till djup under 1000 meter. Här på västkusten är brugden en sällsynt men återkommande gäst.
Under sommaren syns brugdar ofta utmed Norges och de brittiska öarnas kuster, där plankton samlas nära ytan. Då kan de simma i stora familjegrupper, ibland upp till hundra individer.

När hösten kommer och mängden med djurplankton minskar, rör sig många brugdar söderut mot varmare områden som Biscayabukten, Azorerna och Kanarieöarna. På våren återvänder de när planktonmängden ökar igen. Under sina vandringar rör de sig inte bara över stora avstånd utan kan också dyka djupt, ner till omkring 1200 meter. Vissa individer korsar Atlanten och några stannar kvar i nordliga vatten även vintertid.

Varför de vandrar och dyker så djupt vet forskare fortfarande inte. Det vi vet är att de har en stor lever som fungerar som energilager och kan hålla dem vid liv under lång tid. Men många frågor kvarstår: Äter de under vintermånaderna på djupet? Söker de någon speciell föda på djupet? Eller söker dom sig till djupet för att para sig? Mycket av brugdens liv är fortfarande dolt för oss människor.

Hot och utmaningar

Trots sitt lugna sätt har brugden varit hårt jagad. Den enorma levern, rik på olja, användes förr bland annat som lampbränsle. Levern utgör 25% av hajens totala vikt och kan väga över ett ton på en fullvuxen brugd kan väga över ett ton. Eftersom brugdar ofta ses äta långsamt vid ytan, har de varit lätta mål för harpunfiske.
Genetiska studier visar att lokala grupper av brugder gärna återvänder till samma födoplats. Det gör dem förutsägbara och sårbara för intensivt fiske. En stor del av den lokala populationen kan då slås ut på kort tid, eftersom samma individer gång på gång använder samma områden.

Det intensiva fisket gjorde att brugden nästan utrotades på 1950 talet. De är idag skyddade globalt enligt IUCNs rödlista och inget kommersiellt fiske är tillåtet. Men bifångst, klimatförändringar och marint skräp påverkar fortfarande arten. Samtidigt är det svårt att veta hur många brugdar som finns. Även dagens uppskattningar av brugdar bygger ofta på observationer vid ytan.

De flesta uppskattningar bygger på observationer vid ytan, men hajarna tillbringar långa perioder på djup där vi sällan ser dom. När brugdens dykbeteende inte räknas in riskerar forskare att underskatta hur många hajar som faktiskt finns.