Den lysande hajen

Blåkäxa

Djupt nere i Atlanten är det kallt och mörkt. Hit når nästan inget solljus och i detta dunkel lever blåkäxan, Sveriges minsta haj. Men blåkäxan är inte osynlig i djupet. Den lyser. Med sitt kamouflagemönster av glödande sken är den ett effektivt rovdjur i djuphavet. Ljuset blir som ett språk. Ett sätt att synas – eller försvinna.

Sveriges minsta haj

Blåkäxan är Sveriges minsta haj. Den väger runt 500–800 gram och blir vanligtvis omkring 45 centimeter lång. På ryggen har den två fenor med giftiga taggar. Kroppen är svart som sammet undertill och brunsvart ovanpå, ibland med en violett ton. Blåkäxan har stora ögon med gröna pupiller – en anpassning till livet i mörker.

Etmopterus Spinax

Namnet

Namnet blåkäxa kommer av hajens utseende. ”Blå” för den mörka, violetta huden och ”käxa” som ett äldre ord för att munhuggas eller retas. Det vetenskapliga namnet betyder något i stil med ”fransigt fenad haj med taggar”.

Foto: Hege Røkenes.

Lysande förmåga

Länge har blåkäxans glödande ljus varit ett mysterium – men alldeles nyligen knäckte forskarna gåtan. Det är ett hormon som styr hajens sken efter omgivning och behov. Ljuset används som kamouflage, för att locka partners eller som försvar. På blåkäxans undersida sitter många små lysorgan som kan förvilla silhuetten mot ytan. De giftiga taggarna på ryggen framhävs med ljuset, för att varna större rovdjur. Blåkäxan har dessutom ett glödande könsorgan. Det egenproducerade ljuset kallas bioluminescens. Fenomenet finns hos många djurgrupper i djuphaven, till exempel maneter, bläckfiskar och lysräkor.

Foto: Christina Karliczek Skoglund.

Djuphavshaj

Blåkäxan lever i östra Atlanten från ekvatorn till Island samt i Medelhavet. I Sverige finns den främst i Skagerraks djupa områden. Den rör sig oftast på 200–500 meters djup nära mjuka bottnar. Ibland simmar den i grundare vatten, ibland på hela 2 500 meters djup. I djuphavet finns inget solljus. Där nere är livet beroende av näring som sjunker från ytan: döda djur, organiskt material och avfall som långsamt faller mot botten. Blåkäxan är en viktig del av detta ekosystem. När den rör sig mellan havsområdena bidrar den till djuphavets cirkulation av näringsämnen.

Litet rovdjur

Blåkäxan må vara liten, men den är en rovfisk i djuphavet. Främst jagar den räkor, men också småfiskar, bläckfiskar, maskar och andra bottendjur. Därför fångas hajen ofta som bifångst när människor trålar efter räka, eftersom den jagar i samma miljö. Ändå vet vi fortfarande lite om blåkäxans liv. Forskarna tror att arten simmar i grupp ibland, kanske under jakten eller fortplantningen?

Levande ungar

Blåkäxan blir könsmogen när den uppnår en längd på omkring 35 centimeter. Ingen vet hur länge arten är dräktig. Men vi vet att honan föder levande ungar, så många som 5–20 per kull. Ungarna föds direkt redo för ett liv i djuphavets mörker. Hanar tycks bli omkring 8 år gamla, honor något äldre.

Blåkäxans sårbarhet

Som många hajar är blåkäxan känslig för fiske. Den är rödlistad som nära hotad i Sverige och fiskas inte avsiktligt, men fångas regelbundet som bifångst vid djuphavstrålning efter räka. Hajar saknar bröstkorg som skyddar inre organ. När en haj fastnar i en trål pressas kroppen samman hårt. Ett tråldrag kan pågå i många timmar och en fångad blåkäxa skadas därför allvarligt eller dör redan innan den tas upp.

Foto: Open Planet Studios.