Det Stora nordiska kriget utkämpades mellan Karl XII:s Sverige och Ryssland, Danmark och Polen som de främsta motståndarna. Kriget gick till en början bra för Sverige, men vände efter det svenska nederlaget mot ryssarna vid Poltava i Ukraina 1709. De flesta stridigheterna pågick aldrig i Göteborgsområdet. Göteborg var heller aldrig någon stor flottbas. Även sedan Göteborg grundlagts tog det lång tid att få igång bättre anläggningar, tills Kronan omkring 1660 tog över ett varv i Masthugget och senare 1662 grundade Amiralitetsvarvet eller ”Gamla varvet” där. Nya varvet grundades 1700 som den första permanenta flottbasen i Göteborg, men den kom inte att bli särskilt betydande förrän i början av 1800-talet.

Tordenskiölds anfall mot Nya varvet

År 1717 gjorde delar av den danska flottan ett försök att angripa Göteborg. Vid den tiden, i slutfasen av det stora nordiska kriget, var Sveriges situation mycket dålig. Men kaparna i Göteborg gjorde stora vinster och varorna som fördes till Göteborg bidrog till att hålla landet igång. Dessutom orsakade kaparfartygen från Göteborg mycket stora problem för danskarna. En blockad mot Göteborg kunde lösa detta, men chefen för den danska flottans blockad Peder Tordenskiöld planerade ett djärvt anfall mot fartygen som låg i Nya Varvet. Men anfallet som skulle komma i gryningen blev försenat och de danska fartygen lyckades aldrig överraska försvararna. Målningen av Jacob Hägg visar hur anfallet slås tillbaka.

Tordenskiölds anfall mot Nya varvet 1717, målning av Johan Hägg, visas på museet. Foto: Sjöfartsmuseet Akvariet

De danska galärerna (fartyg som både kan ros och seglas, en fördel i skärgård) och fregatterna (vanliga krigsfartyg) flyr förbi Nya Älvsborgs fästning, ut mot öppna havet. Bakom de danska fartygen anar man en linje med svenska fartyg som lagt sig tvärs över älven och som alla skjuter mot danskarna. Det var svårt att anfalla Göteborg från havet.

Anfallet mot Nya Älvsborg

Sommaren 1719 gjorde danskarna under Tordenskiöld ett nytt försök. De erövrade Marstrand och anföll i juli Nya Älvsborg. Det blev en häftig strid och fästningen skadades svårt, men garnisonen vägrade att ge upp och beskjutningen från fästningen skadade också flera danska fartyg. Morgonen därpå hade svenskarna lyckats släpa upp kanoner på en höjd på Hisingen och kunde nu beskjuta angriparna från ytterligare ett håll. Då gav danskarna upp anfallet, som enligt källorna hade kostat dem 130 döda och sårade. De svenska förlusterna var mindre, omkring 100 soldater hade dödats eller skadats.

I Nya Älvsborgs murar finns fortfarande några av de danska kanonkulorna kvar.

Kanonkulor i Nya Älvsborgs murar. Foto: Sjöfartsmuseet Akvariet.

De danska fartygen fortsatte blockera Göteborg under resten av sommaren, men i början av september lyckades svenskarna erövra ett antal danska fartyg vid Grötö. En dansk hämnd var väntad, men ändå blev man överraskad när danskarna gjorde en räd mot Nya Varvet i slutet på månaden. Danskarna lyckades i nattens mörker att ta sig in till Nya Varvet där man överrumplade vakten och försökte stjäla med sig så många fartyg som möjligt. Men garnisonen vaknade, skottlossning utbröt och danskarna lyckades inte få med sig så många fartyg.

Greve Mörner brinner. Fartyget exploderade strax därefter och sjönk till botten. Sjöfartsmuseet har en del föremål från vraket och tavlan visas på museet.

Det största av dem, Greve Mörner (som vid det laget tillhörde familjen Gathenhielm), fastnade dessutom på undervattenshinder som svenskarna hade lagt ut. Danskarna satte då eld på så många fartyg de kunde och flydde, men fick med sig en galär.

Detta blev de sista krigshandlingarna mellan Sverige och Danmark under det Stora nordiska kriget. Fred mellan de båda länderna slöts året därpå.

Kanoner från Greve Mörner plockas upp utanför Rya nabbe i mars 1923.