Sylvia Eriksson föddes 24 februari 1903 på Muskö i Stockholms skärgård, där hennes mamma Annie arbetade som barnmorska. Annie var ursprungligen från Göteborg och blev bortadopterad som spädbarn. Hon höll dock kontakt med sin biologiska mor, som emigrerat till USA. Annie emigrerade till sin biologiska mor i USA som 14-åring men återflyttade till Sverige som 20-åring, och hamnade sen på Muskö.

Sylvia växte upp på Gotland, där mamma Annie fått arbete. Sylvia hade flera syskon, bland annat systrarna Doris och Lillie och brodern Eric. Sylvia kom som ung vuxen att arbeta som barnskötare men detta arbete passade henne inte och därför gick hon till sjöss. Det var inte uppskattat av Sylvias släkt att hon valde att arbeta till sjöss – ingen i hennes släkt arbetade eller hade arbetat till sjöss tidigare och Sylvia ansågs vara lite av en rebell.

Sylvia arbetade till sjöss både innan, under och efter andra världskriget, på flera olika lastfartyg, främst på sådana som gick över Östersjön och längs med Sveriges kuster. Vid vissa tillfällen arbetade hon på fartyg som gick längre resor, bland annat under kriget då hon arbetade på fartyg som gick i konvoj till Stettin, Holland och Belgien. Under kriget arbetade hon på ångfartyget HAVSBRIS som tillhörde Rederi Bris och ångfartyget NÄMNDÖ som tillhörde Rederi Rex, båda baserade i Stockholm. Sylvia arbetade med städning och uppassning av fartygets befäl samt hjälpte till med matlagning åt besättning. Ibland verkar hon ha arbetat som kokerska ombord. Hon skrev ibland dagbok under sina arbetsresor.

Sylvia bodde som vuxen bland annat i Enskede. Under början av andra världskriget verkar hon inte ha haft en fast bostad utan arbetade väldigt mycket och då hon var mellan jobb bodde hon hos släktingar. Sylvia flyttade till Göteborg omkring 1944. Hon gifte sig aldrig och fick inga barn. Hon avled 23 maj 1991.