digiseum

Briggen Daphnes skeppsbrott

Historien om det svenska fartyget Daphnes skeppsbrott är en historia där julfrid vänds till jultragedi. Det är en historia om havets krafter, om mod och om att livet kan förändras fort.

Daphne var en svensk brigg, ett tvåmastat fartyg från Göteborg. Besättningen hade fått fira julafton hemma men dagen därpå seglade de mot Sète (tidigare Cette) i södra Frankrike, lastade med järn och trä. Det blåste hårt och natten mellan 26 och 27 december blåste det upp till full storm. Kring Skagen finns många förrädiska sandrev och i dåligt väder har dessa rev orsakat många olyckor. Daphne drev ur kurs och fastnade på revet vid Nordstrand strax utanför Skagen.

Skeppsbrottet

Tidigt på morgonen den 27 december såg Skagenborna att fartyget Daphne hade gått på grund. Skagen hade en räddningsbåt och sjöräddarna bestod av tio fiskare. Jens Christian Jensen var deras förman. Han var en rutinerad livräddare och hade upprepade gånger dekorerats med medaljer för sina räddningsuppdrag. Tillsammans med de andra sjöräddarna hade han genomfört många lyckade räddningsaktioner och de hade stor kännedom om den farliga kusten runt Skagen.

Räddningsbåten sjösattes långt väster om briggen Daphne, man räknade med att stormen skulle driva dem mot vraket. Men räddningsbåten drev förbi. Sjömännen på Daphne försökte kasta bojar med linor på för att få kontakt med räddningsbåten men både linor och bojar försvann i det stormiga havet.

Förtvivlade rop efter hjälp

Räddningsbåten försökte på nytt närma sig vraket och i mer än två timmar slet männen vid årorna. Utmattade insåg sjöräddarna att de måste pröva något annat sätt och förmannen lade om rodret och lät stormen föra båten upp på land. Sjömännen på vraket såg räddningsbåten vända mot stranden och deras förtvivlade rop skar genom stormen då de trodde att sjöräddarna gav upp. Men sjöräddarna hade inte gett upp, de hällde vattnet ur stövlarna, vred vattnet ur kläderna och var beredda igen. Fyra av den ursprungliga besättningen var dock så trötta att de inte orkade med en andra räddningsaktion. Fyra nya frivilliga ställde genast upp.På nytt manövrerades räddningsbåten ut men än en gång missade de vraket. Nya bojar från Daphne kastades ut och till slut träffade en boj med lina räddningsbåten. Nu hade man kontakt och sjömännen gjorde sig redo för att klättra över till räddningsbåten. Daphnes båtsman var den förste att lämna fartyget och via linan kom han lyckligt ner i räddningsbåten. Nästa sjöman skulle precis börja klättra ner längs med linan då en väldig våg slog mot räddningsbåtens sida. Båten krängde kraftigt och strax därefter kom nästa väldiga våg som fick räddningsbåten att kantra. Sjöräddarna hade livbälten av kork på sig, men i det svåra ovädret som fortfarande härjade drunknade åtta av dem. Två av sjöräddarna lyckades klamra sig fast i kölen på den upp och nedvända räddningsbåten. Fiskarna som står på stranden bildade en kedja ut i havet och lyckades nå och rädda dessa två.Lite senare på dagen bedarrade stormen och räddningsarbetet tog fart igen. Räddningsbåten var förlorad och förmannen har drunknat men den en unge fiskaren Lars Kruse tog tag i att organisera räddningsförsöken. Fiskarna tog ut sina egna båtar och på tre vändor, ett arbete som tog större delen av dagen och kvällen, lyckades de rädda de återstående skeppsbrutna sjömännen. Lars Kruse kom sedan att bli en utav de mest berömda livräddarna i Skagen.

Minnesmonument över de skeppsbrutna

På nyårsaftonen begravdes de omkomna i en högtidlig ceremoni men Skagen var försänkt i sorg. Den annandagsnatten hade åtta fiskehustrur blivit änkor och tjugofem barn blivit faderlösa. Både i Danmark och Sverige startades insamlingar och pengarna skänktes till de omkomna sjöräddarnas familjer.1884 restes Österbyminnesstenen som är centralt placerad i Skagen. Ett monument som minner om de åtta fiskarna som miste sina liv i julstormen 1862 när de försökte rädda de skeppsbrutna på briggen Daphne från Göteborg.