Hoppa till huvudinnehåll

PERSONER

Här finns uppgifter om personer kopplade till sjöfarten, från manskap och passagerare till personer som arbetat inom varven.

 

ANNA DOROTEA PERSSON
Gammalt fotografi av person med fårat ansikte som tittar in i kameran med allvarlig blick.
Passfoto på sjöman Anna Dorotea "Doris" Persson omkring 1916.

Anna Dorotea Persson, kallad Doris, född 1872 i Hammar i Örebro län. Doris började arbeta till sjöss efter att hon blivit änka år 1905. Sjöfartsbok fick hon dock inte förrän 1934 – dessförinnan fick inga kvinnor som jobbade till sjöss i Sverige sjöfartsbok. Doris avlidne make Ernst Artur Persson var från Göteborg och hade varit styrman. Kanske var ett arbete till sjöss därför inte främmande för Doris. Paret gifte sig 12 augusti 1904 och fick samma år sonen John Edvard.

Doris arbetade som städerska ombord rederiet Svenska Lloyds fartyg som gick mellan Göteborg och England, ombord bland annat BALDER, BELE, SAGA, SUECIA och BRITANNIA. Hon arbetade till sjöss fram till sent 1930-tal. Doris avled 1966.

Doris har efterlämnat arkivmaterial – skänkt till museet av Doris själv eller någon efterlevande – och numera har Doris fått ett eget arkiv i Sjöfartsmuseets samlingar. 

 

 

THORSTEN LARSSON 
Målning av person med vit, rundad hatt, guldbroscher på kavajslag och medaljer på bröstet.
Oljemålning på fotografi, Kapten Larsson.

Sjökapten Thorsten Larsson föddes 1861 i Åmål. Efter sin konfirmation 1877 mönstrade han på barken ARGO som jungman och jobbade under de kommande åren på olika ångare. 1888 emigrerade han till Amerika och ägnade sig åt fotografering, men återvände till Sverige 1892. Från 1897 var Thorsten i Kongotjänst och arbetade som befälhavare på en passagerarbåt på övre Kongofloden en kortare tid och sedan som lotschef på nedre Kongofloden. Efter ytterligare en vända mellan Europa och Kongo återvände han 1905 till Nordamerika, där han bland annat arbetade som sjukgymnast i Kanada samt som fotograf, byggnadssnickare, målare och spårvagnskonduktör i USA. Thorsten hade en fotoateljé i San Fransisco, men denna förstördes vid den stora jordbävningen och efterföljande stadsbrand 1906. Han skadades alvarligt och låg på sjukhus.

En båt i två våningar, liggande intill en strand.
Le Bateau Hôpital, Belgiska Kongo. En gammal flodångare används som sjukhus.

Thorsten återvände en tredje gång till Kongo 1908. Landet var nu en koloni ”ägt” av belgiska staten istället för Kung Leopold II. Han var inte anställd av stadsmakten utan av ett företag kallat Compagnie Industrielle de Transit au Stanley Pool och arbetade främst som befälhavare på en passagerarbåt som gick längs med övre Kongofloden, mellan Leopoldville och Stanley Falls. 1909 lämnade han Kongo på grund av sjukdom. Efter detta jobbade han som befälhavare på svenska skepp och båtar. 1917-1919 konstruerade han ett motorskepp i trä (i en tid då stål var det trendiga och rätta) och blev befälhavare på den båten fram till 1923.

Thorsten avled 1945. Hans stora samling etnografiska föremål, främst insamlade under hans tid i Kongo, skänkte han till Sjöfartsmuseet och Göteborgs Etnografiska Museum (nuvarande Göteborgs Stadsmuseum). Flera av de etnografiska föremålen har senare överförts till Världskulturmuseet i Göteborg.

 

Kongofristaten

Kongofristaten var ett europeiskt kolonialiseringsprojekt som inleddes under 1800-talets andra hälft. Projektets frontfigur var den belgiske kungen Leopold II. Livsnerven i Centralafrika hade under lång tid varit Kongofloden. Möjligheten att kunna använda den som transport- och kommunikationsled var avgörande för hela kolonialiseringsprojektet. En av de faktorer som gjorde det möjligt att nyttja floden var ångkraften. Flodfart och ångmaskiner krävde personal med specialkompetens och vid den här tiden var det ont om sjöfolk med rätt sorts kompetens i Belgien. Leopolds kolonialadministration sökte efter folk i andra stater och hittade en betydande del av sin personal i de skandinaviska länderna.

Den här tiden i Sverige präglades av arbetslöshet och emigration – men också av modernisering och framtidshopp. Många svenskar, inte bara sjöfolk, tog chansen och sökte anställning i Kongofristatens tjänst. Förhållandena i Kongofristaten var grymma mot ursprungsbefolkningen som i praktiken levde som slavar för att skaffa fram de råvaror som kolonialherrarna krävde. Förhållandena för de europeiska sjömännen som arbetade på Kongofloden krävde också sina liv i olyckor på den nyckfulla floden, med många vattenfall och ständigt flyttande sandbankar som kunde växa upp och försvinna under en natt, men också alla de sjukdomar som man kunde dra på sig och aldrig återhämta sig ifrån. Det är inte för inte det kallas ”Den vite mannens grav”.

 

DAN BROSTRÖM
Porträtt av ung person som tittar allvarligt åt sidan.
Dan Broström

Den lille killen på fotografiet är Dan Broström som var son till Axel och Mathilda Broström. Axel Broström var redare och ägde rederifirman A. Broström. Dan föddes 1870 i Kristinehamn, men bodde i Göteborg hela sitt vuxna liv. Efter studenten började Dan arbeta i sin fars firma som bokhållare. Där var han anställd fram till 1898, då han blev delägare i firman Axel Broström & Son.

Vid faderns död 1905 blev han helägare av firman och förblev så fram till sin död 1925, orsakad av en bilolycka vid Trönninge, söder om Halmstad. Begravningen var storslagen, välbesökt av stadens societet, och inkluderade bland annat ett sorgetåg genom centrala Göteborg. Men nu hoppade vi fram lite för fort i tiden.

Den 21 november 1906 gifte sig Dan med Ann-Ida Mark. Paret fick fyra barn: Kerstin, Brita, Dan-Axel och Margaretha. Det var sonen Dan-Axel som tog över ledning för Broströmkoncernen efter faderns bortgång.

Familjeporträtt av en man med fyra barn sittande på en låg stenmur. Barnen har vita sommarkläder och två har rosett i håret.
Dan Broström med barnen på Särö 1918.

Förutom arbetet i det som från början var faderns firma och grundandet av AB Broströms Linjeagentur var han dessutom en av grundarna bakom Svenska Amerika Linien och aktiv i otaliga styrelser och föreningar. Dan var verkställande direktör i flera rederier som AB Svenska Ostasiatiska Kompaniet, AB Svenska Amerika Mexiko Linien, Ångfartygs AB Ferm, Ångfartygs AB Tirfing, Rederi AB Sverige-Nordamerika och Rederi AB Sverige-Levanten. Dan Broström var dessutom under sitt liv styrelseordförande för Sveriges Ångfartygs Assuransförening, AB Götaverken, Eriksbergs Mekaniska Verkstads AB, Rederi AB Svenska Lloyd, Göteborgs Bogserings AB, Ångfartygs AB Göta Kanal och Göteborgs Bogserings- och Bärgnings AB.

Han var också liberal riksdagsledamot i andra kammaren samt ledamot av Göteborgs stadsfullmäktige, samt svensk sjöminister 1914–1917.

Utöver företagsuppdrag och politik fanns ett stort socialt engagemang, i enlighet med Göteborgs rådande donationskultur bland de framstående redarfamiljerna i början. Dan Broström var till exempel ledamot av Fattigvårdsstyrelsen, av styrelsen för Navigationsskolan i Göteborg, av styrelsen för Broströmska stiftelsen och av styrelsen för Göteborgs Welanderhem. Han hade dessutom uppdrag i Sveriges allmänna sjöfartsförening, Sveriges Redareförening, handelskammaren i Göteborg, Nordisk Skibsrederforening, Sveriges allmänna exportförening 1909-14, General Committee of Lloyds Register of Shipping, London, Sjömannasällskapet och Riksföreningen för svenskhetens bevarande i utlandet.

Dan låg också bakom den så kallade "Broströmska donationen" 1918, där en miljon kronor donerades av familjerederiet Ångfartygs AB Tirfing för upprättandet av ett Sjöfartsmuseum i Göteborg. Han satt också i museets styrelse 1919-1925.

I Sjöfartsmuseets arkiv finns flera hyllmeter personligt arkiv för flera av familjen Broströms medlemmar, men även flera firmaarkiv med anknytning till familjen Broström.

Utställningar

Närbild på övre delen av ett ansikte. Personen tittar rakt in i kameran och har ett cyklop på huvudet och håret är rufsigt och fuktigt..

Haenyeo - Havets kvinnor

På ön Jeju utanför Sydkorea lever dykarkvinnorna haenyeo. Den tusenåriga traditionen är idag listad på UNESCO över mänsklighetens immateriella kulturarv. Kvinnorna lever i symbios med havet, vågorna och stormarna.

Närbild på vatten med vågor i.

Min flykt över havet

I alla tider har människor korsat hav för att söka sig ett bättre liv – undan fattigdom, krig och förföljelse. Havet är en evighet av både hopp och hot.

Orange fiskar simmar i akvarier

Akvariet 

Dyk ner under vattenytan och upptäck sjöhästar, korallrev och krabbor. Här kan du lära dig mer om vår havsmiljö, få reda på om sjöborrar har ögon eller varför clownfisken byter kön.